Etikettarkiv: Turist

Golden Globe Awards (2015)

 Jag har inte tittat på Golden Globe Awards än men ska spana in den nedklippta sändningen på SVT Flow så snart jag kan, kanske mest för att se Tina Fey och Amy Poehler driva med Hollywood-eliten före tredje året i rad. Fantastisk duo det där (*hint* till Fiffi). Men nu till vinnarna och förlorarna på årets gala… Här är alla nominerade och så de som vann
FILM
 
På filmsidan knep faktiskt en av de bästa filmerna som jag såg på Stockholms filmfestival: Birdman or (The Unexpected Virtue of Ignorance) priset för Best Screenplay. Och, vilket jag tycker var välförtjänt, Michael Keaton belönades i kategorin Best Actor in Motion Picture, Musical or Comedy! Vilken comeback. Motsvarande i kategorin för kvinnor blev Amy Adams i Tim Burtons Big Eyes, en film som kommer på bio i Sverige i mars. Sverige var representerad i katergorin Best Foreign Language Film med Turist (Force Majeure), men vann inte.
Boyhood utsågs till Best Motion Picture Drama och Robert Linklater till Best Director, vilket kanske inte var någon större överraskning med tanke på det ambitiösa projekt som han rodde i land efter 12 år. Tyvärr har jag inte sett någon av filmerna som kammade hem priser för Best Actress samt Best Actor in Motion Picture Drama, nämligen Julianne Moore i Still Alice och Eddie Redmayne i The Theory of Everything. Moore tävlade bl.a. mot Rosamund Pike från Gone Girl. 
Att The Grand Budapest Hotel fick pris för Best Motion Picture, Musical or Comedy kom inte heller som någon större överraskning, även om det inte var en av mina favoriter från 2014. Jag hade nog lagt min röst på Birdman, som också var nominerad. I Supporting Actress/Actor-kategorin fick Patricia Arquette en välförtjänt statyett för Boyhood. J.K. Simmons vann för Whiplash, som jag inte sett och inte heller är så sugen på. Tyvärr har man TOKIGNORERAT Interstellar som fick en ynka (men välförtjänt) nominering för musiken (Best Original Score) av Hans Zimmer, men förlorade mot The Theory of Everything 😦
TV

I tv-kategorierna tycker jag nog att Golden Globes är lite… orättvisa. För vilket tv-år det har varitMen man har totalt ignorerat The Leftovers som inte nominerats alls (Justin Theroux, Amy Brenneman, Carrie Coon, Chris Zylka och Liv Tyler förtjänade allt lite uppmärksamhet) och gav, trots att Game of Thrones säsong 4 var bland det bästa som nånsin sänts på tv, tungviktarpriset för Best TV Series Drama till The Affair. Och ja det är The Affair som är årets stora vinnare, vilket känns som en överraskning. Jag kollade på ett avsnitt, men tyckte det verkade sådär. En otrohetsaffär med The Wire-Dominic West i en av huvudrollerna känns inte särskilt intressant i jämförelse med True DetectiveFargo, Game of Thrones och The Leftovers.
Liv Tyler, Ann Dowd och Amy Brenneman i The Leftovers. 
Däremot har Fargo verkligen gjort sig förtjänt av vinnarstatyetten i kategorin Best TV Series or TV Movie – i konkurrens med True Detective, Olive Kitteridge, The Missing och The Normal Heart, även om jag bara sett TD, Fargo och The Normal Heart (väldigt bra tv-film). Roligt att Allison Tollman nominerades för Best Actress in a Mini Series or Tv Movie för sin insats i Fargo, liksom Colin Hanks i motsvarande Supporting-kategori för män. Fast han borde ha vunnit istället för Matt Bomer (The Normal Heart).
Men hur kan man ge Billy Bob Thornton priset för Best Actor in a Mini-Series or TV Movie i tävlan mot Matthew McConaghey (True Detective) och Martin Freeman (Fargo)? Bör BBT ens räknas som en huvudroll i serien? Jag tycker han snarare känns som en ”stark” biroll faktiskt, för man kommer aldrig Lorne Malvo särskilt nära, som man gör med t.ex. Colin Hanks Gus Grimley. Nä, dåligt omdömde av juryn. McConaughey och Woody Harrelsson var båda bättre än Billy Bob. Och Peter Dinklage, hallå?! Mark Ruffalo var också med och tävlade, välförtjänt för sin insats i The Normal Heart.
Killarna i Looking. Jonathan Groff i mitten. 
Däremot har man missat nykomlingen Jonathan Groff som har en liten roll i The Normal Heart och spelar en av huvudkaraktärerna i Looking. Kanske nästa år. Jag är dock väldigt glad över att Louis CK fick en nominering för Best Actor in a TV Series, Musical or Comedy i Louie, även om han inte vann. Det kändes bekräftande att varken Homeland, Walking Dead eller Masters of Sex fick några priser, för de går alla på tomgång enligt mig.
 
Men det kanske är dags att ta sig an Olive Kitteridge och Transparent samt ge The Affair, House of Cards och The Honorable Woman (varav jag sett 1-2 avsnitt av respektive serie) en andra chans? Och hörrni –  i dag börjar både Girls och Looking igen! Hurrah!

Turist (2014)

Jag hade sett fram emot Turist ända sedan Ruben Östlund började prata om den, vilket inte var långt efter att svallvågorna efter Play (2011) lagt sig. Jag gick och såg Turist med en vän som lämpligt nog är psykolog. Vi hade en lång diskussion efter filmen, vilket stärker min tes om att Ruben Östlund är en hejare på att skapa ”diskussions-filmer”. Han är ju som bekant en regissör som gillar att peta i sånt som är lite obekvämt. 
 
Så vad utforskar Ruben Östlund i Turist då? Jag kan skönja tre teman:
1. Könsroller
2. Kärnfamiljen
3. Svensk medelklass
 
Vad filmen handlar om har Östlund berättat om i alla möjliga medier redan, jag ser det alltså inte som någon spoiler att snabbt dra filmens premiss: en familj är på semester i Alperna och ser en lavin rasa nedför ett berg, rakt mot dem där de sitter på en uteservering. Pappan filmar med telefonen och lugnar mamman med typ ”det är en kontrollerad lavin, de vet vad de gör”. Sekunderna senare utbryter panik, sonen skriker ”pappa!!!” och restaurangen omsluts av snörök. När snöröken skingras är mamman ensam kvar med de två barnen, pappan har lämnat familjen och sprungit för sitt liv. Ingen kom till skada, lavinen missade dem med en hårsmån och allt återgår till det normala. Fast stämningen är nu en heeeelt annan. Mamman vet att pappan lämnade dem i en nödsituation och resterande delen av filmen handlar om hur familjen, och karaktärerna runt omkring dem, hanterar händelsen.
 
Var det obekvämt? Ja, mycket. Fast egentligen mest pinsamt. För alla inblandade. Herregud, skärp er. Ni kan väl prata om saken som vuxna människor?! kände jag å ena sidan, å andra sidan är jag själv i en relation och vet att det inte alltid är så enkelt. 
 
Underhållande? Ja, filmen är framför allt rolig. Ibland kändes den som en psykologisk och PK-orienterad version av ”Sällskapsresan: Snowroller”.
 
Spaning: Game of Thrones-vildarnas ledare; Tormund Giantsbane (Kristofer Hivju) är med! Han har underbart skägg. Och komisk tajming. 
 
 

 
Säger den något viktigt? Ja, jag köper Östlunds könsrollskritik (mannen som inte kan erkänna att han gjort fel, den manliga bekantskapen som försöker bortförklara hans beteende med biologiska ”ur-instinkter” ha ha!! + kvinnan/mamman som styr med mjuk hand och tvingas ta allt vuxet ansvar).  Det måste inte se så här i alla förhållanden för att filmens konflikt ska ha bäring, utan jag tror att man ska se det för vad det är …normkritik där Tomas och Ebba är Östlunds marionetter. Och för att kommentera filmens kärnkonflikt: vad hade jag tyckt om min partner övergav mig i en nödsituation? Jag hade känt mig sviken, oavsett kön på partnern. Och det kände nog Ebba också i första taget – men jag tror konflikten fick mer luft under vingarna av könsperspektivet, då jag upplevde Tomas förnekelse som en direkt reaktion på det som föväntades av honom som man, inte som partner. Och där ligger egentligen problemet. Män förväntas handla modigt och rationellt, och jag tror den förväntningen är starkast hos männen själva. Därför reagererar Tomas med förnekelse, för han kan inte hantera skammen. Så resonerar i alla fall min inre hobby-psykolog 🙂
 
Men… 

Ja, det kommer ett men. Jag såg Turist för typ 10 dagar sedan och det har tagit mig emot att skriva om den. Det är något som skavt, som kliat likt ett irriterat myggbett så fort jag tänkt på filmen (eller snarare att jag borde skriva om den) – trots att jag var väldigt positivt inställd till en början – med vissa förbehåll. Men ju längre tiden går desto mer bleknar filmen och i backspegeln kan jag känna lite ”ja ja, medelklassproblem!” Turist har verkligen sina poänger, men jag är ytterst tveksam till om jag skulle vilja se den igen. Därför sänker jag betyget från en fyra till en trea. 
 
Betyg: