Men in Black (2019)

MV5BMDZkODI2ZGItYTY5Yi00MTA4LWExY2ItM2ZmNjczYjM0NDg1XkEyXkFqcGdeQXVyMzY0MTE3NzU@._V1_

Ärligt talat vet jag knappt vad jag ska skriva om Men in Black International för trots att jag såg den igår håller den redan på att avlägsna sig från närminnet. Som Carl flinkt nog påpekade så kändes den förvånansvärt seg med tanke på att det hände saker hela tiden. Men vi kommer till det. MIB International är alltså den fjärde installationen i MIB-serien, och här har agenterna J och K, som spelades av Will Smith respektive Tommy Lee Jones i de första tre filmerna (1997, 2002 och 2012) , ersatts av agent H (Chris Hemsworth) och agent M (Tessa Thompson). Gott så. De känns faktiskt som ett bra radarpar i grund och botten, båda är väldigt likeable som skådisar i mina ögon och har komisk talang.

Tyvärr har varken regissören, F. Gary Gray eller manusförfattarna Matt Holloway och Art Macum lagt särskilt mycket möda på att bygga upp dem som ett team. Nån slags kemi finns väl där, men den får aldrig något vidare utrymme och hänger mest på någon slags underliggande sexuell laddning som kändes lite tafatt och samtidigt helt onödig.

De ”stakes” som finns, dvs att Agent M är en provanställd agent, och att Agent H ständigt fuckar upp sina uppdrag och borde riskera avstängning, behandlas som totalt ovidkommande av rollfigurerna själva. De är hur självsäkra som helst och lunkar runt som om de vore odödliga, i ett klyschigt orientaliskt Marrakech, och i ett gammaldags myspys-London där Agent M genomgår sin testperiod.

men-in-black-international-1557917894

Storyn är riktigt pajig. En läcka i MIB lurar i kulisserna. Vem det är listar man ut rätt snabbt. Ändå känns det som att absolut ingenting står på spel. Skurkarna i den här storyn är två hippa tvilling-snubbar från yttre rymden som i princip kan omvandla vad som helst som är tillverkat av stål, jord och sten (typ) till livsfarliga vapen. Ändå står de fogligt och väntar på att bli attackerade av MIB-agenternas enahanda kraftpistoler och tar omständiga vägar för att ta kål på en hårt festande Jababian på besök på Jorden. De breakdancar sig genom en nattklubb bara för att plantera en liten mojäng på Jababianens hals som sedan utlöser en bomb som gör att hans bil sprängs, men utan att direkt döda honom… what?? Eller missförstod jag det upplägget?

Sedan dyker Rebecca Ferguson upp som supersexig intergalaktisk vapenhandlare, tillika ex-flickvän till Agent H. Hon har fyra armar och randigt hår. Hon gör bra ifrån sig i rollen, men tillför ingenting till historien egentligen. Och så fortsätter det. Agenterna tumlar runt i en serie av händelser som saknar mening och mål.

Det var nära att jag somnade ett par gånger faktiskt. Ändå var den inte helt usel. En klipsk Emma Thompson, en charmig Tessa Thompson och en lite överspelande Chris Hemsworth räddade detta hopkok av trögtänkt sci-fi action

Men sevärd är den inte.

wp-bat-2

Filmspanarna logga

Månadens filmspanarfilm sågs i sällskap av Agent F och Agent C:

Fiffis Filmtajm

6 svar till “Men in Black (2019)

  1. Inte varje dag som något jag gör beskrivs som flinkt. 🙂

    God poäng att det som sägs om rollfigurerna inte återspeglas i hur de spelas. Kan det vara så att skådespelare, författare och regissör inte försökte göra samma film? Det är oproffsigt, men det måste vara svårt för Thompson och Hemsworth att gå från största Marvelproduktionen till att underkasta sig F. Gary Gray.

    Gillad av 1 person

    • Men det var en flink spaning 🙂

      Ja kanske lyckades inte regissören hålla dem på mattan, det känns faktiskt lite så, som att de körde sitt race.

      Sedan glömde jag ju nämna hur otroligt tråkig actionscenerna var, var de inte? Den där flygande moppen höjde inte pulsen det minsta.

      Gilla

      • Inte nog med att de var trista, men jag störde mig en del på att t.ex. moppescenen helt bryter mot MiB-regeln att alla vittnen skall samlas in och neuralizas. Det fanns ju inte skuggan till en chans där, eller ens en ansats.

        Gilla

  2. 😀 F. Gary Grays filomgrafi känns skakig, minst sagt. Straight Outta Compton var ju riktigt bra, Fate of the Furious not so much. En av de regissörerna som behöver ett bra manus men räddas av sina skådisar?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s